Kategori: Månadens konstnär

På fredag kommer vi gå igenom en ny konstnär i årskurs 4. Denna gången kommer det handla om konstnären Gustav Klimt. Jag hoppas att hans konst kommer inspirera eleverna lika mycket som den inspirerar mig. Han konst är verkligen vacker med all guld och alla mönster. Dock målade han väldigt mycket nakna damer under hans levnadsår, så jag har fått leta rätt länge efter tillräckligt många konstverk att ha till ett bildspel, där damerna inte var allt för nakna. Jag vill ju inte skrämma de stackars barnen, haha.

Då årskurs 4:orna har sina bildlektioner på fredagarna så har vi bara tre lektioner kvar fram till jullovet. Lucia och skolavslutningen hamnar de två sista fredagarna. Därför har jag suttit och funderat ut passande vinteruppgifter, som jag tror de kommer hinna under dessa tre lektioner. Det vi kommer fokusera på under denna period är färger som Gustav Klimt använde sig av, och mönster.

Genomförande:

Lektion 1

• Vi startar med en PowerPoint om Gustav Klimt. Vi kommer samtala om vem han var, hur hans liv såg ut och om hans konst. Vi kommer även titta på trailern till filmen ”The woman in gold” som handlar om en av Gustav Klimts tavlor. Filmen utspelar sig i slutet av 90-talet då en kvinna stämmer Österrike, då hon vill ha tillbaka just denna tavla som nazisterna stal från hennes familj under andra världskriget. Just denna tavla var lika värdefull för Österrike som Mona-Lisa är för Frankrike, därför ville de inte lämna ifrån sig tavlan i första taget. Trailern till filmen hittar ni här:

• Efter genomgången kommer eleverna få ut varsina bilder med massa olika mönster. Bilden ser ut såhär:

Denna bild kommer vara som en slags hjälp och inspirationskälla för eleverna till verket de ska börja med veckan efter. I de tomma rutorna ska eleverna själva hitta på egna mönster.

• Om någon elev hinner färdigt innan lektionen är slut så har jag målarbilder föreställande två av Gustav Klimts konstverk. Målarbilderna kommer från denna målarbok, som jag hittade förra året i en bokhandel utanför Gekås. På bilderna står det små siffror och längst ner på bladet står samma siffror igen i olika färgade rutor. Tanken är att om exempelvis nummer 1 är grön så ska eleven fylla i alla fält med siffran 1 i grön färg. När eleven har färglagt färdigt så blir det någon av Gustav Klimts konstverk.

• 

Lektion 2-3

Under de två sista lektionerna ska eleverna ägna sig åt två vinterbilder.

• Eleverna väljer om de vill ha den svarta bilden på en snögubbe eller den svarta bilden på julkulor. (Konturerna på snögubben och julkulorna har jag gjort i datorn och sedan skrivit ut på svart papper)

• 

• 

• Om man väljer julkulorna så fyller man i varje julkula i valfritt mönster med färgpennor i passande ”Gustav Klimt-färger” (Förslagsvis guld, silver, gul, orange, vit). Antingen tar man inspiration av bildspelet på Gustav Klimts tavlor som kommer visas under lektionerna på smartboarden, eller så tar man fram sitt ”mönsterpapper” som man arbetade med under första lektionen.
• När man har gjort mönster i alla julkulor klipper man ut dom och sätter på grönt papper. Om man vill så får man gärna rita mönster på det gröna pappret så det ser ut som en gran.

• Om man istället väljer snögubben så börjar man med att rita ett streck som avgör var marken och himlen är. Sedan tar man färgpennor i passande ”Gustav Klimt-färger” och gör olika mönster i varje ”fält”. Alltså ett mönster på marken, ett mönster på himlen, ett mönster för snögubbens hatt och tre olika mönster för snögubbens tre kroppsdelar. Om man vill får man gärna lägga dit ögon, näsa, mun, knappar och armar!

När jag började med min exempelbild hade jag lite för stora ambitioner och tänkte att eleverna skulle rita flera mönster i samma ”fält”. Jag insåg under tiden jag gjorde mönster i marken att eleverna inte skulle hinna allt detta på två lektioner. Därför ändrade jag mig till att endast göra ett mönster i varje fält. Det är även därför exemplet ovan inte ser likadant ut som jag beskrev i min beskrivning.

Kopplingar till LGR11:

• Bildframställning – teckning
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning,
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
• Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Oktobers konstnär blev Bettina Johansson. Bettina är mest känd som barnboksillustratör (Det var hon som exempelvis ritade bilderna till den allra första ”hen”-boken Kivi som blev mycket omtalad när den kom ut). Men hon gör även mycket annat; exempelvis doptavlor.

Bettina har levt hela sitt liv i Ödeshög, kommunen jag jobbar i, och är en av min mammas bästa vänner. Därför kändes det extra kul att ha henne som månadens konstnär. Under presentationen av Bettina visade jag upp b.la. olika doptavlor hon målat, samt en födelsetavla, som hon målat, som man får av Ödeshögs kommun när man föds. De allra flesta eleverna insåg att de hade någon sådan tavla hemma, eller så kände de någon annan som hade en sådan. Många armar flög upp i luften och många leenden på barnens läppar visades när de insåg att de hade hennes konst hemma! Flera tyckte även det var lite häftigt att det bodde en riktig konstnär i Ödeshög, som de brukade se framme på torget och på ica 😉

Eftersom mamma och Bettina är goda vänner kunde jag visa upp hennes konst som hon skapat för många år sedan, exempelvis en tavla på min mormor och morfar som de fick när de firade 30år som gifta. Vi jämförde sättet hon ritade sina figurer på förr mot hur hon ritade dem i hennes senaste böcker. Eleverna såg stora skillnader i sättet hon ritade förr och nu. Detta var kul, för flera av dessa elever, har jag märkt, känner stor press på sig att rita ”perfekt” redan från början. Och kan ha lite svårt att förstå att man hela tiden utvecklas och hela tiden ändrar sätt att rita. Efter den här lektionen kändes det som att elevernas press släpptes lite då de såg att även riktiga konstnärer ändrar stil att rita på under årens gång.

Bettina har illustrerat över 30 barnböcker, vilket gjorde att jag valde att månadens uppgift blir att låtsas att vi alla också är barnboksillustratörer. Eleverna ska få en text och sedan skapa en egen barnboksbild. Det de ska tänka på är att skapa på samma sätt som Bettina; alltså bland annat mycket detaljer, människor från olika delar av världen, människor med olika funktionsvariationer och mycket mönster.

Genomförande:

Lektion 1

• Vi börjar med en PowerPoint där jag presenterar Bettina och hennes liv. I Powerpointen visar jag bilder på olika typer av tavlor hon gör, exempelvis hennes söta doptavlor. Vi jämför hennes gamla konstverk med hennes nyare verk och pratar om att man ändrar sättet man ritar på hela tiden. I slutet av Powerpointen tittar vi på bilder från hennes barnboksbilder. Vi diskuterar vad som händer i bilderna och vad som är typiskt för hennes bilder (mycket detaljer, mönster, olika typer av människor etc). Mycket fniss kom när jag visade en bild från barnboken ”bara rumpor”, haha.
• Eleverna får sitta i grupper och titta på bilder från barnböckerna hon har illustrerat, för att få inspiration till sina egna barnboksbilder.
• När eleverna känner att de är tillräckligt inspirerade får de välja en av de förvalda textraderna jag skrivit ut från olika barnböcker som Bettina har illustrerat. Tanken är inte att de nödvändigtvis ska härma Bettinas bild, utan att de ska skapa något eget ur sin egna fantasi.

Lektion 2-4

• Eleverna plockar fram sina valda textrader och hämtar vitt papper.
• Eleverna skissar upp sin barnboksbild
• De färglägger bilden med akvarellpennor. (Jag hade egentligen velat att de skulle använda vanlig akvarell, men känner att det blir för svårt när de ska färglägga alla detaljer. Därför passar akvarellpennor bättre)
• När de färglagt färdigt bilden blötlägger de akvarellpennsfärgen
• Låt allt torka
• När allt är torrt fyller eleven i alla konturer med svart tusch. Om eleven vill ha mönster på olika ställen så får de göra mönstren med en tuschpenna också.
• Klistra dit det valda text-urklippet.

Kopplingar till LGR11:

• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text
• Bildframställning – Teckning
• Verktyg för teckning
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

.

Som tidigare nämnt är månadens konstnär Margaret Keane. Mer om själva upplägget kring de lektionerna kan ni läsa om här och här. Nu tänkte jag gå igenom hur eleverna i årskurs 4 går till väga för att skapa ett ”Big Eyes”-porträtt.

1. Dela in pappret i fyra rutor. Den lodräta mittenlinjen kommer vara mitten av ansiktet.

2. Lägg linjalen längst med den vågräta linjen. Linjalens ovansida ska vara längst med den vågräta linjen. Dra sedan ett streck längst med linjalens undersida.

3. Ta bort linjalen och skriv i ena hörnet av den smala rutan ”Näsa”.

4. Upprepa två gånger till. Lägg linjalens ovansida längst med den vågräta linjen som är längst ner hela tiden. I rutan under ”näsrutan”, skriver du ”mun” och i den understa skriver du ”haka”.

5. Lägg nu linjalens undersida längst med papprets översta vågräta linje. Dra ett streck längst med linjalens ovansida. Upprepa 2 gånger till. I de två rutorna närmast ”näsrutan” skriver du ”ögon” och i den översta skriver du ”panna”.

6. Nu är det dags att börja skissa upp ansiktet. De olika rutorna visar var man ska rita näsa, mun, haka, ögon och panna. Eftersom det är ”Big eyes” eleverna ska rita så får ögonen två stycken rutor. Den lodräta linjen visar ansiktets mitt, därför ritar man exempelvis halva munnen på ena sidan av strecket och andra halvan av munnen på den andra sidan av strecket.

7. Sudda ut alla stödlinjer och texten som finns på sidan. Färglägg sedan med oljepastellkritor.

Idag har jag haft första lektionen om Margaret Keane!

Jag var lite nervös först, då jag inte visste hur eleverna skulle reagera på att få sitta och lyssna på information om en konstnär istället för att få ägna hela lektionen till att skapa, som de är vana vid.

Eleverna ÄLSKADE det! Det var så roligt att se hur fokuserade alla var, även de som vanligtvis har lite mycket spring i benen. Alla satt som små ljus och lyssnade intensivt på Margarets livshistoria och analyserade hennes konstverk med stor entusiast. Jag avslutade genomgången med att visa trailern till filmen Big Eyes. Flera elever jublade över att hennes liv fanns i filmform och sa att de skulle se den när de kom hem.

Vissa elever undrade om det jag berättade om hennes liv verkligen var sant, och kunde knappt förstå hur allt som hon varit med om faktiskt skett.

Margaret Keanes liv och konst är verkligen fascinerande! Jag hoppas att eleverna kommer tycka att varje konstnär vi ska jobba kring kommer vara lika spännande.