Kategori: Bilduppgifter

Publicerad i Årskurs 4, Bilduppgifter, elevresultat, Månadens konstnär

Månadens konstnär – Pablo Picasso

Publicerad den av Alice Nielsen

Under januari och februari har årskurs 4 jobbat med Pablo Picasso som månadens konstnär. Jag upplevde att de elever, som oftast tyckt att de tidigare uppgifterna har varit svåra, upplevde denna uppgift relativ lätt och lustfylld!

Uppgiften går ut på att göra ett självporträtt i kubistisk stil à la Pablo Picasso.

Genomförande:

  • Första lektionen presenterade jag Pablo Picasso för eleverna. Vi tittade på en PowerPoint samtidigt som jag berättade om Picassos personliga liv och hans konstnärskap. Vi samtalade mycket om kubismen, som han var med och skapade.
  • Efter genomgången fick eleverna två och två spela ett tärningsspel, för att komma närmare den kubistiska stilen. Spelet hittade jag på pinterest.
  • Nästa lektion fick eleverna varsitt vitt papper där de skulle skissa upp sitt kubistiska porträtt. Jag påminde eleverna om att de verkligen kunde gå loss och tänka utanför boxen. Ett öga kunde titta rakt fram medan det andra ögat kunde titta åt höger. Munnen kunde vara i en riktning medan näsan kunde vara i en annan riktning. Inget behövde vara verklighetstroget. De fick gärna lägga till olika fält i bilden (likt ansiktet i mitt exempel ovan.)
  • När skissen var färdig fick eleverna fylla i alla linjer med en oljepastellkrita i valfri färg.
  • När allt var ifyllt med oljepastell så målade eleverna alla tomma fält med vattenfärg i valfria färger

Något som är kul är när man kan visa eleverna att all konst vi lär oss om under bildlektionerna finns att hitta även i dagens populärkultur. Nu i melodifestivalstider så satte jag igång Felix Sandmans låt ”Boys with emotions” med omslagsbilden på storskärm när eleverna kom in till lektionen. Jag frågade då vad för ism bilden på omslaget tillhörde och nästintill alla elever såg att det var en bild i kubistisk stil. Så kul när eleverna ser att konst finns runt omkring oss hela tiden!

Kopplingar till LGR11

  • Bildframställning – teckning och måleri
  • Verktyg för teckning och måleri
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Elevresultat

Publicerad i Årskurs 5, Bilduppgifter

Kawaii

Publicerad den av Alice Nielsen
Relaterad bild

Något de allra flesta i årskurs 5 tyckte var kul var att rita manga. Så innan jullovet ville jag hitta på något riktigt lustfyllt, och enkelt, för dem. Eftersom de gillade att rita manga tänkte jag att de borde tycka om att rita kawaii också! Kawaii är dessutom så mycket enklare än manga, då det enda som egentligen krävs är ett par gulliga ögon och en liten näpen mun.

Detta var ett kort projekt som bara tog två lektioner.

Bildresultat för kawaii
Lektion 1

Vi startade upp med en PowerPoint där jag berättade om vad kawaii var. Vi tittade på olika bilder tillsammans och såg att det alla kawaiibilder hade gemensamt var att dessa figurer var lite fylliga i figuren, hade söta ögon, samt att deras munnar var nästan i jämnhöjd med ögonen. Små näpna ansikten med andra ord. Kawaii betyder ”gullig” på japanska, så det är inte konstigt att denna målarstil har fått det namnet. Under PowerPointen berättade jag även om företaget Sanrio och kawaiidrottningen Hello Kitty. Sist berättade jag om att kawaii inte bara är en målarstil, utan även en livsstil bland många människor. Som exempel visade jag upp en bild på Dolly Style, som är typiskt kawaii.

Bildresultat för dolly style

Efter genomgången ville jag påvisa tydligt att verkligen vad som helst kunde vara kawaii, bara man satte ett litet gulligt ansikte på det. Så eleverna fick komma på förslag på föremål som jag ritade till kawaii på tavlan. Exempel eleverna kom på var vantar, tröja, kalsonger, lampa. Eleverna såg då hur lätt det var att rita kawaii.

Efteråt fick eleverna välja om de ville rita något föremål i kawaiistil på egen hand, eller följa redan utskrivna ”lär-dig-rita-kawaii”-bilder.

Bildresultat för hello kitty
Lektion 2

Under denna lektion fick eleverna använda sina datorer. Eftersom detta var lektionen innan jullovet så skulle de rita en vinterinspirerad kawaiibild, eller ett julkort för de som firar jul. På tavlan hade jag skrivit upp tio stycken olika youtubeadresser som eleverna fick välja mellan. Alla youtubeklipp var steg-för-steg-videos på hur man ritade olika kawaiifigurer. Eftersom jag ville att eleverna skulle göra något vinterinspirerat så valde jag ut endast sådana. Men om man vill rita kawaii under andra månader så kan man söka på endast ”how to draw kawaii” och låta eleverna välja fritt själva.

Relaterad bild

Kopplingar till LGR11

  • Bildframställning – teckning […]
  • Redskap för bildframställning – Verktyg för teckning
  • Bildanalys – Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar

Publicerad i Årskurs 2, Bilduppgifter

Vinterbild med krita och vattenfärg – årskurs 2

Publicerad den av Alice Nielsen

Innan jullovet gjorde årskurs 2 sådana här vinterbilder. Först fick de rita med vit kladdkrita på vitt papper, vilket gjorde att de inte såg vad de hade ritat först. När vattenfärgen sedan åkte på tyckte flera elever att det var häftigt att man helt plötsligt såg vad man hade ritat tidigare!

Min bildsal består av material som jag fått ta över från tidigare bildlärare och material som funnits i olika klassrum, vilket gör att jag har flera saker som jag knappt vet vad det är. En av de sakerna är pappret som snögubben och granarna är gjorda av. Jag hittade de i en låda och tyckte de var roliga att använda i ett sådant här arbete med yngre elever. På ena sidan ser de ut som vanligt färgat papper, men baksidan är ”klistrig”. Pappret påminner om frimärken. När man blötlägger den klistriga sidan så fäster den på olika ytor. Är det någon som vet vad dessa papper egentligen heter? När vi använde dem i klassrummet kallade jag dem bara för ”klisterpapper”.

Genomförande:

  • Rita mark, snö och eventuellt andra detaljer med vit kladdkrita på vitt papper.
  • Stryk blå vattenfärg över hela teckningen. Använd mycket vatten och lite färg
  • Låt torka
  • Klipp ut olika figurer, som du vill ha i din teckning, i ”klisterpapper”
  • Fukta baksidan av ”klisterpappret” med vatten och pensel
  • Sätt dit urklippen där du vill ha dem
  • Voilà, din vinterbild är färdig!

Kopplingar till LGR11:

  • Bildframställning – Teckning, måleri […]
  • Redskap för bildframställning – Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund.
  • Redskap för bildframställning – Några verktyg för teckning, måleri […]
Publicerad i Årskurs 5, Bilduppgifter

Återskapa konstverk – collage

Publicerad den av Alice Nielsen

I årskurs 5 har vi nu börjat med ett större projekt som handlar om att återskapa ett känt konstverk i collageform. Eleverna tyckte först det lät svårt men nu känns det som de förstått uppgiften och kommit igång bra! Idag berättade en elev för mig att hon längtade till nästa bildlektion, för hon ville fortsätta med sitt collageskapande!

Tanken med uppgiften är att eleverna ska få mer kunskap kring kända konstverk och konstnärer. Även att eleverna ska få upp ögonen för olika nyanser som finns i bilder. Exempelvis ett ansikte; det har ju flera hundra olika nyanser, beroende på skuggor och ljus.

Om man väljer att exempelvis återskapa ”Flicka med pärlörhänge” av Johannes Vermeer:

Bildresultat för flickan med pärlörhänge

Så kan slutresultatet, efter att man återskapat konstverket i collageform, se ut såhär:

Genomförande:

  • Vi börjar med att titta på bilder av de konstverk som eleverna sedan ska få välja mellan. Konstverken jag presenterade var:
    En tavla av Piet Mondrian
    Flicka med pärlörhänge av Johannes Vermeer
    Mona Lisa av Leonardo Da Vinci
    Solrosor av Vincent Van Gogh
    Självporträtt av Frida Kahlo
    Son of man av René Magritte
    Freya’s tears av Gustav Klimt
    När vi tittade på varje konstverk berättade jag lite kuriosa kring tavlorna och om varje konstnär. Vi tittade på färgerna i bilderna och hur de hade målats.
  • Eleverna får sedan välja vilket konstverk de vill återskapa. Eleverna plockar åt sig en ”målarbildsversion” och en papperskopia av konstverket

Jag har tre årskurs 5or som jag undervisar, och i de tre klasserna har alla valt någon av alla bilder, förutom Van Goghs solrosor. Vilket är lite spännande att reflektera över. Jag tänkte fråga under sista lektionen varför eleverna valde just den bilden de valde för att se hur de tänkte.

  • Eleverna hämtar varsin tidning, sax och lim. De får titta på den utskrivna bilden av konstverket och titta på dess färger och sedan leta efter liknande färger i tidningar. När de hittar en liknande färg klipper de ut den och klistrar dit på samma plats, fast på ”målarbildspappret”. De fortsätter på detta sätt tills de fyllt hela bilden. Jag har försökt få eleverna att tänka bort att, när de exempelvis ska fylla ansiktet med färg, att inte låsa sig vid att titta på ansikten i tidningar. Även en tröja, en blomma eller en soffa kan ha rätt typ av nyans som de behöver till bilden.

Kopplingar till LGR11

  • Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner
  • Bildframställning – Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage
  • Redskap för bildframställning – Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete
  • Redskap för bildframställning – Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten
  • Bildanalys – Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
Publicerad i Årskurs 5, Bilduppgifter

Bakgrund – mellangrund – förgrund

Publicerad den av Alice Nielsen

I årskurs 5 jobbade vi för ett tag sen med begreppen bakgrund, mellangrund och förgrund. De flesta visste vad ordet bakgrund betydde redan innan vi startade upp, men mellangrund och förgrund hade inte lika många hört talas om. Men flera kunde lista ut vad det betydde när de lyssnade på orden. Själva uppgiften gick sedan ut på att skapa en bild som innehöll både bakgrund, mellangrund och förgrund. Eleverna skulle även tänka på proportionerna. Ju längre bort något är, desto mindre blir det på bilden i jämförelse med det som finns i förgrunden. Jag ville att eleverna skulle öva på att klippa och klistra noggrant, därför fick eleverna leta efter färgade papper i de tidskriftssamlare som vi samlar redan klippta papper i och klippa ut de figurer de ville att deras bilder skulle innehålla. Jag visade upp två exempel för eleverna, men när jag skulle fota dem till bloggen hittade jag dem ingenstans, så jag fick ta bild på ett elevexempel istället. Längre fram tänkte jag visa upp alla elevresultat här på bloggen!

Genomförande:

  • Först visar jag en Powerpoint innehållande olika typer av bilder. Både foton och målningar. Alla tittar på bilden och får komma med förslag på vad som finns i förgrunden, mellangrunden och bakgrunden. Vi tittar också på proportionerna i bilden. Eleverna ser att ett grässtrå som finns i förgrunden kan se större ut än en en människa som står i bakgrunden. Vi pratar om sambandet mellan detta, att ju längre bak något står i en bild, desto mindre ser det ut att vara.
  • Låt eleverna välja mellan att göra en ”dagbild”, med blått papper som bakgrund, eller en ”nattbild”, med svart papper som bakgrund. Eleverna får rita något (exempelvis stjärnor, måne, snö eller sol) på pappret med färgpennor.
  • Låt eleverna klippa ut olika saker som ska finnas i förgrunden och mellangrunden. Om de vill kan de även få göra som eleven i exemplet ovan, att klippa ut något att ha i bakgrunden också. Påminn eleverna om att sakerna som ska finnas i förgrunden ska vara större i relation till det som finns i mellangrunden och bakgrunden.
  • Limma dit sakerna i rätt ordning på det svarta eller blåa pappret.

Kopplingar till Lgr11:

  • Bildanalys – ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap
  • Redskap för bildframställning – Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder

Publicerad i Årskurs 3, Bilduppgifter

Självporträtt i Papier Maché

Publicerad den av Alice Nielsen

På skolan jag jobbar finns det två årskurs 3:or. Jag jobbar med en årskurs 3:a på höstterminen och en årskurs 3:a på vårterminen. De sista två månaderna, ungefär, innan jullovet jobbade vi med ett självporträttsprojekt i bilden. Såhär i efterhand tänker jag att detta tema skulle passa bra i en årskurs samtidigt som när man jobbar om kroppen i NO:n. Detta då vi under detta projektet byggde upp en människa från stomme (skelett), till ”hud”. Om man skulle jobba med det här projektet i äldre årskurser skulle man kunna fokusera på att göra sin människa enligt proportioner, men det tyckte jag var lite överkurs för årskurs 3. Resultatet av projektet var att man skulle göra sig själv i helfigur av papier maché. När den var färdig skulle det gå att se på den från alla håll, som en docka av en själv. Såhär såg min ut:

Elevernas självporträtt blev så fina! Men eftersom vi klistrade dit foton av de själva på ansiktena så kan jag tyvärr inte dela med mig av dem här.

Material:

  • 3 lika långa ståltrådar
  • tidningar
  • maskeringstejp
  • tapetklister
  • flaskfärg
  • foto av en själv
  • garn och eventuellt annat man kan dekorera dem med

Genomförande:

  • Vi börjar med att skapa ”skelettet”. Ta tre stycken ungefär lika långa ståltrådsbitar. Den ena böjer man på mitten och formar en ögla högst upp. Öglan högst upp kommer bli huvudet och resterande del kommer föreställa magen. Den andra ståltrådsbiten ska föreställa armarna. Vira ståltråden några varv runt den första ståltrådsbiten, strax under öglan, så att de sitter fast tillsammans. Den tredje ståltrådsbiten ska föreställa benen. Vira den sista ståltrådsbiten några varv längst ner på den första ståltrådsbiten så att de sitter ihop tillsammans. Om man vill att ens figur ska stå i en viss position så är det bra att forma den positionen redan i det här stadiet.
  • Nästa steg är att skapa ”muskler” på ”skelettet”. Riv ut tidningsbitar och vik eller rulla ihop dem till ”muskelbitar”. Tejpa fast muskelbitarna på skelettet med maskeringstejpen. Vira inte tidningsbitar runt ståltrådarna, då kommer det ta jättelång tid. Det går mycket snabbare om man tejpar dit tjockare ihopvikta pappersbitar. Tänk på att den ska vara tredimensionell, så se till att få dit lite kött och muskler ur alla vinklar. Här är ett elevexempel på hur figuren ser ut när de två första stegen är avklarade:
  • Nu är det dags för papier machén, (huden).Blanda till tapetklister och doppa i smala pappersremsor och svep in figuren från topp till tå. Två lager av papier maché räcker för att få figuren tillräckligt hård och stabil.
  • Klipp ut en bild av ditt ansikte och sätt dit den på figurens ansikte med tapetklister
  • När allt är torkat så målar man på kläder och hud med hjälp av täckande flaskfärg. Det kan ibland behövas flera lager färg. Känn inte att det måste vara verklighetstroget. Jag hade en elev som ville ha blå hudfärg och den figuren blev hur häftig som helst!
  • När färgen har torkat så klipper man till garn och limmar fast på huvudet. Inte heller här behöver det vara verklighetstroget. Vissa elever gick länge och letade efter ett garn som matchade deras riktiga hårfärg, medan andra tog tag i rosa, blått och grönt garn som de klippte till och klistrade dit på huvudet. Om man vill kan man även klistra dit annan dekor. Jag har tyg i min bildsal som jag tog fram. Vissa elever använde tyg och skapade kläder som de klistrade dit på sin figur.

Kopplingar till Lgr11:

  • Bildframställning – Modellering och konstruktion
  • (Bildframställning – fotografering)
  • Redskap för bildframställning – Verktyg för modellering och konstruktion
  • Redskap för bildframställning – Formbara material
Publicerad i Årskurs 4, Bilduppgifter, Månadens konstnär

Månadens konstnär – Gustav Klimt

Publicerad den av Alice Nielsen

På fredag kommer vi gå igenom en ny konstnär i årskurs 4. Denna gången kommer det handla om konstnären Gustav Klimt. Jag hoppas att hans konst kommer inspirera eleverna lika mycket som den inspirerar mig. Han konst är verkligen vacker med all guld och alla mönster. Dock målade han väldigt mycket nakna damer under hans levnadsår, så jag har fått leta rätt länge efter tillräckligt många konstverk att ha till ett bildspel, där damerna inte var allt för nakna. Jag vill ju inte skrämma de stackars barnen, haha.

Då årskurs 4:orna har sina bildlektioner på fredagarna så har vi bara tre lektioner kvar fram till jullovet. Lucia och skolavslutningen hamnar de två sista fredagarna. Därför har jag suttit och funderat ut passande vinteruppgifter, som jag tror de kommer hinna under dessa tre lektioner. Det vi kommer fokusera på under denna period är färger som Gustav Klimt använde sig av, och mönster.

Genomförande:

Lektion 1
  • Vi startar med en PowerPoint om Gustav Klimt. Vi kommer samtala om vem han var, hur hans liv såg ut och om hans konst. Vi kommer även titta på trailern till filmen ”The woman in gold” som handlar om en av Gustav Klimts tavlor. Filmen utspelar sig i slutet av 90-talet då en kvinna stämmer Österrike, då hon vill ha tillbaka just denna tavla som nazisterna stal från hennes familj under andra världskriget. Just denna tavla var lika värdefull för Österrike som Mona-Lisa är för Frankrike, därför ville de inte lämna ifrån sig tavlan i första taget. Trailern till filmen hittar ni här:
  • Efter genomgången kommer eleverna få ut varsina bilder med massa olika mönster. Bilden ser ut såhär:

Denna bild kommer vara som en slags hjälp och inspirationskälla för eleverna till verket de ska börja med veckan efter. I de tomma rutorna ska eleverna själva hitta på egna mönster.

  • Om någon elev hinner färdigt innan lektionen är slut så har jag målarbilder föreställande två av Gustav Klimts konstverk. Målarbilderna kommer från denna målarbok, som jag hittade förra året i en bokhandel utanför Gekås. På bilderna står det små siffror och längst ner på bladet står samma siffror igen i olika färgade rutor. Tanken är att om exempelvis nummer 1 är grön så ska eleven fylla i alla fält med siffran 1 i grön färg. När eleven har färglagt färdigt så blir det någon av Gustav Klimts konstverk.
Lektion 2-3

Under de två sista lektionerna ska eleverna ägna sig åt två vinterbilder.

  • Eleverna väljer om de vill ha den svarta bilden på en snögubbe eller den svarta bilden på julkulor. (Konturerna på snögubben och julkulorna har jag gjort i datorn och sedan skrivit ut på svart papper)
  • Om man väljer julkulorna så fyller man i varje julkula i valfritt mönster med färgpennor i passande ”Gustav Klimt-färger” (Förslagsvis guld, silver, gul, orange, vit). Antingen tar man inspiration av bildspelet på Gustav Klimts tavlor som kommer visas under lektionerna på smartboarden, eller så tar man fram sitt ”mönsterpapper” som man arbetade med under första lektionen.
  • När man har gjort mönster i alla julkulor klipper man ut dom och sätter på grönt papper. Om man vill så får man gärna rita mönster på det gröna pappret så det ser ut som en gran.

  • Om man istället väljer snögubben så börjar man med att rita ett streck som avgör var marken och himlen är. Sedan tar man färgpennor i passande ”Gustav Klimt-färger” och gör olika mönster i varje ”fält”. Alltså ett mönster på marken, ett mönster på himlen, ett mönster för snögubbens hatt och tre olika mönster för snögubbens tre kroppsdelar. Om man vill får man gärna lägga dit ögon, näsa, mun, knappar och armar!

När jag började med min exempelbild hade jag lite för stora ambitioner och tänkte att eleverna skulle rita flera mönster i samma ”fält”. Jag insåg under tiden jag gjorde mönster i marken att eleverna inte skulle hinna allt detta på två lektioner. Därför ändrade jag mig till att endast göra ett mönster i varje fält. Det är även därför exemplet ovan inte ser likadant ut som jag beskrev i min beskrivning.

Kopplingar till LGR11:

  • Bildframställning – teckning
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg för teckning,
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
  • Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Publicerad i Årskurs 2, Bilduppgifter

Måla känslan

Publicerad den av Alice Nielsen

Denna uppgift har jag i årskurs 2 och den går ut på att lyssna på musik och sedan måla känslan de hör. De ska inte rita något motiv, som exempelvis en glad gubbe, utan de ska fokusera på färgerna, linjer och mönster. Jag gjorde denna uppgift med förra årets årskurs 2:or och det blev riktigt vackra expressionistiska och abstrakta bilder. Flera av dom skulle jag vilja ta hem och sätta upp som tavlor. 🙂

Genomförande:

  • Jag börjar med att visa olika bilder på smartboarden. Eleverna får gissa vilken känsla konstnären ville förmedla med sitt konstverk och sedan berätta varför de tror så. Vi börjar med enkla bilder med tydliga motiv av glada, arga och ledsna människor. Sedan fortsätter vi med svårare bilder som inte innehåller något tydligt motiv, utan de får genom färger och linjer (mjuka eller skarpa) avgöra vad för känsla bilden visar.
  • Eleverna ska nu med vattenfärg måla känslan de hör när de lyssnar på olika låtar. De får inte rita ett tydligt motiv på sin bild, utan ska endast använda sig av olika mönster, linjer och färger för att få fram sitt bildbudskap.
  • Låtarna jag valt att spela upp är:
    – Run to the hills – Iron Maiden
    – Burning – Sam Smith
    – Can’t stop the feeling – Justin Timberlake
    – Jag tror jag är kär – George Shaid
    – Avundsjuk – Nanne Grönwall
    (Det är inte säkert att man hinner med alla låtar, men man tar så många man hinner på lektionen)

Kopplingar till LGR11

  • Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap […] och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
  • Bildframställning – måleri
  • Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje […]
  • Plana och formbara material, till exempel papper

Elevexempel på känslan glad, arg och ledsen 🙂

Publicerad i Årskurs 5, Bilduppgifter

Manga

Publicerad den av Alice Nielsen

I årskurs 5 har vi startat upp ett miniprojekt med tema ”manga” (den kända japanska målarstilen). Jag tänkte att det temat skulle passa bra, då jag var jättefascinerad av den målarstilen när jag själv var i samma ålder. Med hjälp av lite stödlinjer så är det ganska lätt att få till ett mangaansikte, även fast man kanske har svårt att rita annars. Vi kommer använda oss av utdrag ur två böcker som jag själv använde när jag var i 11-årsåldern. Dessa böcker är väldigt bra då de förklarar med både text och bilder hur man ska gå tillväga i varje steg.

Image

Detta är ett tema vi kommer hålla på med under 3-4 lektioner.

Genomförande:

Lektion 1

Vi startar upp temat med en Powerpointgenomgång. I Powerpointen går vi igenom vad manga är, vad anime är, några kända manga/animeserier och vad som är typiskt för den här målarstilen. Vi tittar även på lite olika mangabilder för att se vad som är typiskt för denna stil.

Steg två är att vi tillsammans försöker rita det som är det svåraste när man ska rita en mangafigur; ögonen. Jag ritar steg för steg på tavlan samtidig som eleverna härmar mig på skisspapper. Nedanför visar jag steg-för-steg-bilder hur vi gick tillväga. Vi tog inspiration från ”Så tecknar du manga”-böckerna som jag visade på bild ovanför.

När alla elever gjort dessa steg är det dags för dem att på egen hand försöka rita ett par. Jag delar ut häften med utdrag från boken där de visar hur man ritar olika typer av ögon. Jag delar även ut lösblad med andra typer av manga-ögon. Mer i stil med ”Sailor moon” med stora runda ögon. Detta så eleverna får chansen att testa olika typer av ögon och hitta de paren som de själva bäst tycker om att rita.

Lektion 2

Under denna lektion ska vi lära oss hur man ritar ett ansikte. Vi gör som tidigare lektion, att jag ritar på tavlan och eleverna härmar efter på skisspapper. Efteråt delar jag även ut häften med utdrag från ”så tecknar du manga”-böckerna med tips och trix om hur man ritar ett ansikte.

När vi ritat tillsammans är det dags för eleverna att själva antingen färglägga sin bild eller testa att göra ett nytt eget ansikte.

Lektion 3-4

Under denna lektion får eleverna fria händer att skapa sin egna mangafigur. De får ta hjälp av häftena som jag delat ut under tidigare lektioner. Jag delar även ut ett extra häfte om hur man ritar olika typer av djur i mangastil ifall det är någon elev som vill utmana sig lite extra.

I två av årskurs 5orna har vi hunnit göra de två första lektionerna. I den tredje klassen har vi bara hunnit med en lektion, då jag var sjuk vid ett av tillfällena. De flesta verkar vara väldigt positiva till temat och tycker det är spännande att rita sådana figurer. Hoppas att lusten håller i sig temat ut!

Publicerad i Årskurs 4, Bilduppgifter, Månadens konstnär

Månadens Konstnär – Bettina Johansson

Publicerad den av Alice Nielsen

Oktobers konstnär blev Bettina Johansson. Bettina är mest känd som barnboksillustratör (Det var hon som exempelvis ritade bilderna till den allra första ”hen”-boken Kivi som blev mycket omtalad när den kom ut). Men hon gör även mycket annat; exempelvis doptavlor.

Bettina har levt hela sitt liv i Ödeshög, kommunen jag jobbar i, och är en av min mammas bästa vänner. Därför kändes det extra kul att ha henne som månadens konstnär. Under presentationen av Bettina visade jag upp b.la. olika doptavlor hon målat, samt en födelsetavla, som hon målat, som man får av Ödeshögs kommun när man föds. De allra flesta eleverna insåg att de hade någon sådan tavla hemma, eller så kände de någon annan som hade en sådan. Många armar flög upp i luften och många leenden på barnens läppar visades när de insåg att de hade hennes konst hemma! Flera tyckte även det var lite häftigt att det bodde en riktig konstnär i Ödeshög, som de brukade se framme på torget och på ica 😉

Eftersom mamma och Bettina är goda vänner kunde jag visa upp hennes konst som hon skapat för många år sedan, exempelvis en tavla på min mormor och morfar som de fick när de firade 30år som gifta. Vi jämförde sättet hon ritade sina figurer på förr mot hur hon ritade dem i hennes senaste böcker. Eleverna såg stora skillnader i sättet hon ritade förr och nu. Detta var kul, för flera av dessa elever, har jag märkt, känner stor press på sig att rita ”perfekt” redan från början. Och kan ha lite svårt att förstå att man hela tiden utvecklas och hela tiden ändrar sätt att rita. Efter den här lektionen kändes det som att elevernas press släpptes lite då de såg att även riktiga konstnärer ändrar stil att rita på under årens gång.

Bettina har illustrerat över 30 barnböcker, vilket gjorde att jag valde att månadens uppgift blir att låtsas att vi alla också är barnboksillustratörer. Eleverna ska få en text och sedan skapa en egen barnboksbild. Det de ska tänka på är att skapa på samma sätt som Bettina; alltså bland annat mycket detaljer, människor från olika delar av världen, människor med olika funktionsvariationer och mycket mönster.

Genomförande:

Lektion 1
  • Vi börjar med en PowerPoint där jag presenterar Bettina och hennes liv. I Powerpointen visar jag bilder på olika typer av tavlor hon gör, exempelvis hennes söta doptavlor. Vi jämför hennes gamla konstverk med hennes nyare verk och pratar om att man ändrar sättet man ritar på hela tiden. I slutet av Powerpointen tittar vi på bilder från hennes barnboksbilder. Vi diskuterar vad som händer i bilderna och vad som är typiskt för hennes bilder (mycket detaljer, mönster, olika typer av människor etc). Mycket fniss kom när jag visade en bild från barnboken ”bara rumpor”, haha.
  • Eleverna får sitta i grupper och titta på bilder från barnböckerna hon har illustrerat, för att få inspiration till sina egna barnboksbilder.
  • När eleverna känner att de är tillräckligt inspirerade får de välja en av de förvalda textraderna jag skrivit ut från olika barnböcker som Bettina har illustrerat. Tanken är inte att de nödvändigtvis ska härma Bettinas bild, utan att de ska skapa något eget ur sin egna fantasi.
Lektion 2-4
  • Eleverna plockar fram sina valda textrader och hämtar vitt papper.
  • Eleverna skissar upp sin barnboksbild
  • De färglägger bilden med akvarellpennor. (Jag hade egentligen velat att de skulle använda vanlig akvarell, men känner att det blir för svårt när de ska färglägga alla detaljer. Därför passar akvarellpennor bättre)
  • När de färglagt färdigt bilden blötlägger de akvarellpennsfärgen
  • Låt allt torka
  • När allt är torrt fyller eleven i alla konturer med svart tusch. Om eleven vill ha mönster på olika ställen så får de göra mönstren med en tuschpenna också.
  • Klistra dit det valda text-urklippet.

Kopplingar till LGR11:

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text
  • Bildframställning – Teckning
  • Verktyg för teckning
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap

.